/ in Swedish


UppsÀgningen av Elsevieravtalet

Men varför ett sĂ„dant huvudlöst tilltag, frĂ„gar sig vĂ€n av ordning? Det riskerar ju att med omedelbar verkan frĂ„n avtalets upphörande den första juli strypa bibliotekens tillgĂ„ng till mĂ„nga av vĂ€rldens frĂ€msta vetenskapliga tidskrifter. […] Svaret Ă€r enkelt: förhandlingarna med Elsevier har strandat dĂ€rför att den affĂ€rsmodell som de, i likhet med mĂ„nga andra av de stora förlagen, tillĂ€mpar och dĂ€r lĂ€rosĂ€tena fĂ„r betala tredubbelt, Ă€r helt orimlig.”

Share & Comment


VĂ„r i VĂ€rmland.

Share & Comment


En liten bit Uppland i VĂ€rmland.

Share & Comment


S och MP överens om höghastighetstĂ„gen – nu bjuds Alliansen in

Jag har inget emot snabbtÄg men med tanke pÄ att vi inte ens klarar av att köra lÄngsamma tÄg kan jag inte vara annat Àn skeptisk till det hÀr förslaget. Visa att ni kan köra de tÄg som redan finns innan ni satsar en massa pengar pÄ att bygga ut kapacitet för nya tÄg, vilka ni annars dÄ rimligtvis inte heller kommer kunna köra.

Share & Comment


Det hĂ€r kan inte ignoreras lĂ€ngre: utanför GĂ€vle finns en elvĂ€g. Jag har aldrig sett den anvĂ€ndas sĂ„ jag lutar Ă„t att det hĂ€r helt enkelt “bara” Ă€r vĂ€rldens bĂ€sta “practical pun” … om det nu Ă€r ett uttryck.

Share & Comment

Trött pÄ tÄget


Det hÀr Äret har har jag tagit tÄget till Falun tre gÄnger, alltsÄ sex resor totalt. Fem av de sex resorna har varit kraftigt försenade. Jag lovade dÀrför mig sjÀlv att aldrig mer ta tÄget den strÀckan.

Nu visar det sig att det inte gÄr nÄgra bussar mellan Falun och Uppsala (annat Àn pÄ helgerna) och vi har bara en bil
 sÄ jag bokade en biljett trots allt. Det tÄget skulle ha gÄtt kl. 8:25 i morse. Nu Àr berÀknad avgÄngstid kl. 9:30.

Jag tror enda lösningen Àr att köpa en till bil.

Och vore jag politiker skulle jag ge SJ/Trafikverket en rejÀlt höjd budget under tre Är och om de dÀrefter inte har fÄtt ordning pÄ problemen lÀgga ner de strÀckor som inte funkar och istÀllet lÀgga pengarna pÄ vÀgar och (el)bilsubventioner.

Uppdatering: TÄget instÀllt. Nu ombokad pÄ annat tÄg med avgÄngstid 1 timme och 35 minuter efter att mitt först bokade tÄg skulle gÄ.

Uppdatering 2: Kl. 13:29 var jag framme. TvÄ timmar blev (Ànnu en gÄng) fem.

Share & Comment


Första söndagen i mars Àr det, som alltid, obligatorisk Vasaloppsmorgon i tv-soffan.

Share & Comment


Signalfel och spÄrfel, allt innan Arlanda. Kul med lite omvÀxling i alla fall.

Share & Comment

Ett tal till mig sjÀlv


Idag var pappas begravning. Efter begravningsgudstjÀnsten i Stora Kopparbergs kyrka i Falun hölls en minnesstund pÄ KristinegÄrden (eftersom vi inte fick plats pÄ den mer nÀrliggande MariagÄrden). Under minnesstunden valde jag att sÀga nÄgra ord, vilka jag dÀr och dÄ föreslog skulle ses mer som publik sjÀlvterapi Àn ett tal. Men det var förstÄs ett tal. Det var bÄde och, för det var nÀmligen ett tal jag skrivit till mig sjÀlv. Ord jag i första hand behövde sÀga till mig sjÀlv och som först i andra hand var riktade till övriga sörjande. För denna egoistiska handling bad jag om ursÀkt pÄ KristinegÄrden och jag gör det igen hÀr men jag Ängrar det inte.

För den intresserade, var det ungefÀr det hÀr jag sa till mig sjÀlv och de andra gÀsterna:

Continue reading Ett tal till mig sjĂ€lv →

Share & Comment


Till den akademiska frihetens försvar

Share & Comment


Sitter pÄ tÄget mellan Uppsala och Falun. Ska ta tvÄ timmar, kommer ta minst fyra. Har fÄtt nog av SJ. I fortsÀttningen blir det bil.

Uppdatering: Nu Àr jag i VÀsterÄs. Uppsala-Sala-VÀsterÄs-Avesta Krylbo-Falun: traveling salesman problemet, baklÀnges.

Uppdatering 2: Gick hemifrĂ„n kl. 08:05 i morse och kom “fram” till BorlĂ€nge(!) först kl. 12:52. FrĂ„n BorlĂ€nge fick jag skjuts. En planerad resa pĂ„ tvĂ„ timmar tog fem timmar. Bra jobbat SJ!

Uppdatering 3 (returresan): De hÀr gÄngen kom jag till Sala. DÀrifrÄn skulle det vara ersÀttningsbuss med en vÀntan pÄ 45 minuter innan avfÀrd. Det fick bli UL-buss för ytterligare 120 kronor frÄn Sala. Det hÀr Àr inget skÀmt. Det svenska tÄgsystemet Àr. (PS returresan var bokad i förvÀg.)

Share & Comment


TÄgÄret 2018 kunde ha börjat bÀttre.

Share & Comment


 

 

  

Berndt Carrington

* 21 februari 1944

✝ 24 december 2017

 

 

Share & Comment


Vad Àr det som smÀller?

Äntligen lite magi och/eller science fiction i vardagen.

Share & Comment


ByrÄkratins ökning i universitetsvÀrlden

Share & Comment


Om man inte drömmer blir man galen, men mitt i drömmen vÀcks man av förstÄndet, som bestÀller en traditionell engelsk frukost. Man fÄr gÄ halvgalen en dag till.

Werner Aspenström (1976). ”Drömmen” Ur Ordbok.

Share & Comment


Ett otrÀnat öga kan förlÄtas för att missta det hÀr för en utstÀllning av windsurfingsegel.

Share & Comment


SÄ varje midsommar, nÀr vi gÄr över alla grÀnser för att vara sÄ dÀr lite extra svenska genom att hoppa runt som smÄ grodor, hjÀlper vi alltsÄ egentligen britterna att hÄna fransmÀnnen. Till fransk melodi.

Dessutom:

den svenska ambassaden i Paris anvÀnde 2003 sÄngen som en del av ett test pÄ svensk anknytning för att fÄ behÄlla sitt svenska medborgarskap.

Game, set, match för verkligheten över dikten.

KĂ€lla: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sm%C3%A5_grodorna?wprov=sfsi1

Share & Comment


Förklarar en del…

Share & Comment


Share & Comment


DĂ„ var det dags igen.

Share & Comment

En fotnot till debatten om Riksrevisionen


I dag fÄr Riksrevisionen nya Riksrevisorer.  De tidigare Riksrevisorerna valde alla att lÀmna sina uppdrag (de kan inte bli avsatta) till följd av (eller Ätminstone i nÀra anslutning till) publiceringen av en serie artiklar i Dagens Nyheter i vilka pÄstÄdda missförhÄllanden pÄ myndigheten avslöjades.

För en revisionsforskare var den debatt som följde pÄ dessa hÀndelser intressant. För nÀstan alla problem som DN avslöjade handlade om att en Riksrevisor, pÄ varierande vis, Äsidosatt sitt oberoende samtidigt som mÄnga röster i den debatt som följde argumenterade för att göra Riksrevisionen mindre oberoende genom att stÀlla den under olika former av insyn, tillsyn eller översyn. Men om lösningen Àr att göra Riksrevisionen mindre oberoende, vad var dÄ problemet till att börja med?

Jag har hÄllit mig utanför den hÀr debatten. En liten fotnot till debatten om Riksrevisionen har jag dock tillÄtit mig. Min kommentar till debatten beskrivs bÀst som en fotnot eftersom den inte berör sakfrÄgan (behöver Riksrevisionen reformeras, osv.) utan snarare tar sig uttryck i ett empiriskt bidrag till frÄgan om vilken granskningsstil som ger bÀst resultat.

I en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift beskriver jag hur det ur svaren till en enkÀt, som jag distribuerat till personer som arbetat i en organisation som blivit föremÄl för Riksrevisionens effektivitetsgranskning, gÄr att utlÀsa att en revision som upplevs mer konsultliknande Àn ansvarsutkrÀvande ocksÄ Àr den typ av revision som, av de som granskas, upplevs leda till att mer förÀndringar görs som resultat av revisionen i de granskade organisationerna. Resultaten (liksom föregÄende mening) Àr förvisso inte de tydligaste eller starkaste men de Àr Ätminstone statistiskt signifikanta. Dessutom upplever Ätminstone jag dem som intuitivt rimliga (men för den sakens skull inte nödvÀndiga eller oundvikliga).

Vad har dĂ„ det hĂ€r med debatten om Riksrevisionen att göra? En hel del, skulle jag vilja pĂ„stĂ„. För om vi vill ha en Riksrevision, vars granskningar faktiskt leder till förbĂ€ttringar, tycks mina resultat föreslĂ„ att vi Ă„tminstone bör diskutera möjligheten att oberoendet inte Ă€r heligt. (Detta Ă€r nĂ„got som Riksdagen faktiskt redan inte bara diskuterat utan Ă€ven agerat i linje med genom den reform av Riksrevisionen som genomfördes 2010.) Det finns dock mĂ„nga dimensioner att ta hĂ€nsyn till. (Men de kan vi bara tala om efter att vi har slaktat den heliga kon.) En Ă€r vilken typ av oberoende vi talar om. Att agera som konsult Ă€r att förlora en del av sitt oberoende mot ”klienten”. Att bli stĂ€lld under ytterligare parlamentarisk tillsyn Ă€r en helt annan förlust av oberoende, en förlust som jag inte tror skulle gagna nĂ„gon. Det skulle riskera alla möjligheter till legitimt ansvarsutkrĂ€vande.

Om vi vill att Riksrevisionens granskningar ska kunna leda till att de granskade organisationer gör förÀndringar med utgÄngspunkt i Riksrevisionens granskning, sÄ bör oberoendet gentemot regering, riksdag och andra aktörer med ett potentiellt intresse i resultatet av granskningarna bejakas. Det Àr min starka övertygelse. Men det Àr inte samma sak som att inte ge Riksrevisionen utrymme att Àven bejaka sin rÄdgivande roll. För det tycks vara i rollen av rÄdgivare som Riksrevisionen gör störst nytta. Den hÀr kopplingen mellan granskningsstil, tendens till att göra Àndringar till följd av Riksrevisionens granskning och Riksrevisionens oberoende Àr dock inte en tes jag driver, eller ens ett centralt argument i artikeln. IstÀllet diskuterar jag det, i en fotnot.1

1. Carrington, T. (2017). “Consulting or Holding to Account? Riksrevisionen as an Agent of Change in Swedish Public Administration” Statsvetenskaplig tidskrift, ÅrgĂ„ng 119, nummer 1, sidan 107.

Share & Comment

bokföring (NE)


bokföring, en kronologisk och systematisk redovisning av ekonomiska förhÄllanden med angivelse av tid och belopp för varje transaktion

Litteraturanvisning

G. Brown & K. Johnston, Paciolo on Accounting (1963);
J. Thomasson m.fl., Den nya affÀrsredovisningen (18:e upplagan 2010).

 

Nationalencyklopedin, bokföring.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lÄng/bokföring
(hÀmtad 2015-12-21)

Share & Comment


Den 16 september lanserar vi och Studentlitteratur boken IFRS – Dilemman och utmaningar pĂ„ Stockholms universitet. LĂ€s mer om eventet och anmĂ€l dig hĂ€r.

Share & Comment

IFRS – Dilemman och utmaningar


International Financial Reporting Standards (IFRS) fyller 10 Ă„r i Sverige 2015. Detta uppmĂ€rksammar jag och mina sex medförfattare[1] i boken IFRS – Dilemman och utmaningar. Boken rapporterar resultaten frĂ„n olika forskningsprojekt som alla genomförts under det gemensamma paraply som utgörs av ett forskningsprojekt (P2009-0419:1) finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser. Som namnet pĂ„ boken antyder ligger fokus pĂ„ de dilemman och utmaningar, som fortfarande ett decennium senare, kvarstĂ„r med den nya standarden. PĂ„ Studentlitteraturs webbplats presenteras boken sĂ„ hĂ€r:

I Sverige har införandet av obligatorisk IFRS för noterade företag varit omdiskuterat. I boken IFRS – Dilemman och utmaningar diskuteras skĂ€len till detta, med anvĂ€ndning av sĂ„vĂ€l författarnas egen som andras forskning. En aspekt av IFRS Ă€r att det Ă€r principbaserat och krĂ€ver bedömningar vid upprĂ€ttande av finansiella rapporter. Detta kan leda till brist pĂ„ harmonisering och skapa svĂ„righeter för exempelvis revisorer. Å andra sidan skulle det sannolikt vara svĂ„rt att införa strikta redovisningsregler globalt. En annan aspekt av IFRS Ă€r att det baseras pĂ„ en syn pĂ„ Ă€gande och företagsstyrning som skiljer sig frĂ„n den som utgör grunden för svenskt nĂ€ringsliv. Detta avspeglar sig exempelvis i anvĂ€ndning av verkligt vĂ€rde inom IFRS, och i den traditionellt svaga tillsynen i Sverige.

Boken Àr av intresse för alla de som i praktiken pÄverkats av införandet av IFRS i Sverige (revisorer, redovisare och anvÀndare av redovisning), samt för studenter och forskare med intresse för svensk externredovisning.


  1. Bino CatasĂșs, Gunilla Eklöv Alander och Gustav Johed frĂ„n Stockholms universitet; Pernilla Lundqvist frĂ„n KPMG; samt Jan Marton och Emmeli Runesson frĂ„n Göteborgs universitet.  ↩
Share & Comment