Sverige har fÄtt 131 nya naturreservat
Bra.
/ in Swedish
Namn pÄ ting.
“Ett eller flera landskap som hade samma lag bildade ett rĂ€ttsomrĂ„de som kallades lagsaga. Hur gammal indelningen i lagsagor Ă€r vet vi inte, men den verkar ha varit vĂ€l etablerad i början av medeltiden Varje lagsaga hade ett gemensamt ting, som i Danmark och Sverige kallades för landsting och i Norge för lagting. Island hade sitt berömda Allting. Dessa ting var bĂ„de lagsagans högsta domstol och dess politiska församling.
Alla lagsagor var indelade i mindre rĂ€ttskretsar, med sina egna ting. I Norge kallades de mindre rĂ€ttskretsarna för fylken, i Svealand för hundaren och i Götaland och Danmark för hĂ€rader. Denna indelning gĂ„r Ă„tminstone tillbaka till vikingatiden” (Charpentier Ljungqvist 2015, s. 148).
Fredlöshet.
Vikingatiden/Tidig medeltid: “Vid allvarligare brott var det vanligaste straffet fredlöshet, vilket innebar att den dömde miste sitt rĂ€ttsliga skydd. Ofta kombinerades straffet med förlust av lösöre. Var och en hade tillĂ„telse att döda eller misshandla en fredlös var och nĂ€r som helst. Fredlöshet kan sĂ„ledes kallas en legaliserad rĂ€tt till blodshĂ€mnd, som dessutom underlĂ€ttades av att det var belagt med höga böter att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt hjĂ€lpa en fredlös” (Charpentier Ljungqvist 2015, s. 143-144).
Den hÀr texten pÄ Vattenfalls webbplats hade varit lite komisk om det inte varit sÄ att det börjar bli kallt i lÀgenheten utan bÄde vÀrme och varmvatten en hel dag:
“FjĂ€rrvĂ€rme Ă€r miljöriktigt, kostnadseffektivt och driftsĂ€kert med lĂ„g underhĂ„llskostnad.”
Jag kan hĂ„lla med om att driftstopp Ă€r miljöriktigt och kostnadseffektivt â innan vi börjar elda i kakelugnar och sĂ€tter pĂ„ elektriska element i alla fall â men driftsĂ€kert?
Sverige Ă€r vĂ€rldsledande â pĂ„ sprĂ€ngdĂ„d
âVi mĂ„ste tyvĂ€rr söka oss till krigszoner för att hitta nĂ„got liknandeâ (Amir Rostami).
“Sverige har följaktligen hamnat i den underliga situationen att den tillsynsmyndighet som ska sĂ€kerstĂ€lla en vĂ€l fungerande revision bidrar till att stĂ€rka Big 4:s oligopolstĂ€llning. Och det utan att tydligt ha kunnat visa positiva effekter av nya föreskrifter” (Jan Marton).
Mötte bÀver pÄ BÀverns grÀnd
“Till rĂ„ga pĂ„ allt var det pĂ„ sjĂ€lvaste internationella bĂ€verdagen som Janne fick det ovĂ€ntade mötet. Dagen firas sedan 2009 varje Ă„r den 7 april” (UNT 2019-04-07).
Lokalnyheter nÀr de Àr som bÀst.
SvD/Sifo: Lööfs fel att vi inte har en regering Àn
Jag kanske har missat nÄgot men efter att ha sagt nej till bÄde S och M hur stora kan chanserna för Centern att bilda regering vara? Jag har inget speciellt för mig i helgen sÄ min del gÄr det bra att hÄlla nyval redan dÄ.
“Endast handfull fall av nödslakt”
I somras: “Extremtorka tvingar bönder till slakt”.
Ănnu ett argument för varför nyheter inte ska konsumeras nya.
“En person som utförde minst en timmes arbete under referensveckan eller hade en pĂ„gĂ„ende anstĂ€llning rĂ€knas som sysselsatt. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska Ă„tgĂ€rder rĂ€knas ocksĂ„ som sysselsatta” (ekonomifakta.se).
Kan sysselsÀttningsgrad vara Sveriges mest meningslösa statistiska begrepp? Jag tror vi kan utgÄ frÄn att alla friska icke sysselsatta personer (N.B. enligt den hÀr definitionen) har gjort ett aktivt val att inte vara sysselsatta.
Arbetsförmedlingens personal förmedlade 1,5 procent av jobben
Nu Àr inte jag nÄgot stort fan av Arbetsförmedlingen men lÄt oss inte glömma att sysselsÀttningsgraden just nu Àr hög. Om vi behöver en Arbetsförmedling Àr det inte nu, utan i en lÄgkonjunktur. Om myndigheten Àr lika irrelevant i en lÄgkonjunktur som den Àr nu, ja, dÄ blir det nog svÄrt att försvara dess fortlevnad.
Flygdag i Uppsala
I lördags besökte vi flygdagen som anordnades pĂ„ Ărna. Jag kan inte pĂ„stĂ„ att jag Ă€r speciellt intresserad av militĂ€rflyg men visst Ă€r det lite spĂ€nnande att se de mest extrema av maskiner upptrĂ€da. För mig var det hĂ€r ocksĂ„ nĂ„got av en nostalgitripp. Jag har nĂ€mligen varit pĂ„ en flygdag i Uppsala förut. NĂ€r flygflottiljen F 16 i Uppsala Ă„r 1993 fyllde 50 Ă„r ordnades Ă€ven dĂ„ en flygdag. Jag gjorde samtidigt vĂ€rnplikten pĂ„ I 13 i Falun och vi kallades in för att förstĂ€rka sĂ€kerheten. Om vi verkligen gjorde det Ă€r en annan frĂ„ga. Det jag minns tydligast Ă€r att vi gick patrull mitt i natten lĂ€ngs flygfĂ€ltets avspĂ€rrning, utan utrustning för mörkerseende och utan mĂ„nsken. Vi sĂ„g förstĂ„s ingenting. Jag har heller inget minne av att ha sett nĂ„gra flygplan i luften. Kanske Ă„kte vi hem innan sjĂ€lva flygdagen startade.
Enligt programmet skulle tvĂ„ JAS 39 Gripen i vilket fall ha flugit men om de verkligen gjorde det Ă€r tveksamt eftersom planet, tidigare samma mĂ„nad, kraschat pĂ„ LĂ„ngholmen i Stockholm under Vattenfestivalen â den andra kraschen med detta dĂ„ nya flygplan. I Ă„r flög dock flera Gripenplan utan problem, trots att Ă€ven denna flygdag föregicks av en JAS-krasch, den hĂ€r gĂ„ngen dock varken pĂ„ grund av maskin- eller handhavandefel. Den skyldige var nu istĂ€llet en större fĂ„gel.
Första tĂ„get efter sommaren: “Tekniska fel, reducerad hastighet.” Denna gĂ„ng SL. Kollektivtrafik Ă€r en vacker idĂ©. Jag noterar dock att vi ofta talar om vackra idĂ©er men sĂ€llan om vackra praktiker.
“Det Ă€r svĂ„rt att fatta, men inte sedan Gustav Vasa har vi haft sĂ„ mycket skog â men sĂ„ olik den tidens: barrig, ung och enahanda. 92 procent av all skog i Sverige har redan varit ett kalhygge” (Zaremba, 2012).
UppsÀgningen av Elsevieravtalet
“Men varför ett sĂ„dant huvudlöst tilltag, frĂ„gar sig vĂ€n av ordning? Det riskerar ju att med omedelbar verkan frĂ„n avtalets upphörande den första juli strypa bibliotekens tillgĂ„ng till mĂ„nga av vĂ€rldens frĂ€msta vetenskapliga tidskrifter. […] Svaret Ă€r enkelt: förhandlingarna med Elsevier har strandat dĂ€rför att den affĂ€rsmodell som de, i likhet med mĂ„nga andra av de stora förlagen, tillĂ€mpar och dĂ€r lĂ€rosĂ€tena fĂ„r betala tredubbelt, Ă€r helt orimlig.”
