“Atrakta erbjuder tjänster inom revision, redovisning och rådgivning. Tjänsterna har ett strategiskt fokus med sikte på kundens önskade läge. Vi samverkar, eller samskapar som vi säger, med andra aktörer när det krävs för att nå bästa kundupplevelsen. Vi särskiljer oss även i det praktiska kundarbetet och står för ett inkluderande ledarskap och medarbetarskap. Ett annat särdrag är att vinst inte är en drivkraft för oss utan får bli en effekt av kundupplevelsen.”

Vem de definierar som kunden känns i sammanhanget inte helt oviktigt.

Mitt liv som FAR

Dan Brännström tackar för sig med en bok.

För en revisionsforskare var den debatt som följde på dessa händelser intressant. För nästan alla problem som DN avslöjade handlade om att en Riksrevisor, på varierande vis, åsidosatt sitt oberoende samtidigt som många röster i den debatt som följde argumenterade för att göra Riksrevisionen mindre oberoende genom att ställa den under olika former av insyn, tillsyn eller översyn. Men om lösningen är att göra Riksrevisionen mindre oberoende, vad var då problemet till att börja med?

Jag har hållit mig utanför den här debatten. En liten fotnot till debatten om Riksrevisionen har jag dock tillåtit mig. Min kommentar till debatten beskrivs bäst som en fotnot eftersom den inte berör sakfrågan (behöver Riksrevisionen reformeras, osv.) utan snarare tar sig uttryck i ett empiriskt bidrag till frågan om vilken granskningsstil som ger bäst resultat.

I en artikel i Statsvetenskaplig tidskrift beskriver jag hur det ur svaren till en enkät, som jag distribuerat till personer som arbetat i en organisation som blivit föremål för Riksrevisionens effektivitetsgranskning, går att utläsa att en revision som upplevs mer konsultliknande än ansvarsutkrävande också är den typ av revision som, av de som granskas, upplevs leda till att mer förändringar görs som resultat av revisionen i de granskade organisationerna. Resultaten (liksom föregående mening) är förvisso inte de tydligaste eller starkaste men de är åtminstone statistiskt signifikanta. Dessutom upplever åtminstone jag dem som intuitivt rimliga (men för den sakens skull inte nödvändiga eller oundvikliga).

Vad har då det här med debatten om Riksrevisionen att göra? En hel del, skulle jag vilja påstå. För om vi vill ha en Riksrevision, vars granskningar faktiskt leder till förbättringar, tycks mina resultat föreslå att vi åtminstone bör diskutera möjligheten att oberoendet inte är heligt. (Detta är något som Riksdagen faktiskt redan inte bara diskuterat utan även agerat i linje med genom den reform av Riksrevisionen som genomfördes 2010.) Det finns dock många dimensioner att ta hänsyn till. (Men de kan vi bara tala om efter att vi har slaktat den heliga kon.) En är vilken typ av oberoende vi talar om. Att agera som konsult är att förlora en del av sitt oberoende mot ”klienten”. Att bli ställd under ytterligare parlamentarisk tillsyn är en helt annan förlust av oberoende, en förlust som jag inte tror skulle gagna någon. Det skulle riskera alla möjligheter till legitimt ansvarsutkrävande.

Om vi vill att Riksrevisionens granskningar ska kunna leda till att de granskade organisationer gör förändringar med utgångspunkt i Riksrevisionens granskning, så bör oberoendet gentemot regering, riksdag och andra aktörer med ett potentiellt intresse i resultatet av granskningarna bejakas. Det är min starka övertygelse. Men det är inte samma sak som att inte ge Riksrevisionen utrymme att även bejaka sin rådgivande roll. För det tycks vara i rollen av rådgivare som Riksrevisionen gör störst nytta. Den här kopplingen mellan granskningsstil, tendens till att göra ändringar till följd av Riksrevisionens granskning och Riksrevisionens oberoende är dock inte en tes jag driver, eller ens ett centralt argument i artikeln. Istället diskuterar jag det, i en fotnot.¹

1. Carrington, T. (2017). “Consulting or Holding to Account? Riksrevisionen as an Agent of Change in Swedish Public Administration” Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 119, nummer 1, sidan 107.

Det var hur som helst hög tid för en uppdatering av Revision. Första upplagan kom ut redan 2010 och mycket har hänt på revisionsområdet sedan dess. Faktum är att boken var inaktuell redan när den kom ut. Förvisso är det här något som alla läroböcker, som behandlar områden där lagar, regler och praxis utvecklas löpande brottas med men i den här bokens fall var detta speciellt iögonfallande eftersom boken skrevs efter beslutet att göra ISA till god revisionssed men innan ISA hade översatts till svenska. Det här betydde att alla referenser till gällande standard var tvungna att göras till ISA, för det var den standarden som skulle gälla när boken kom ut, men alla citat behövde antingen översättas från den engelska ISA eller hämtas från RS, revisionsstandard i Sverige.

Den här sortens brist på aktualitet är dock, enligt min mening, inte speciellt problematisk för en grundläggande lärobok. Vad revision “är” och hur det praktiseras påverkas förstås av lagar och standarder men förändringar kommer vanligen gradvis och såväl vår förståelse av begrepp (som revision) samt dess tillämpning tenderar att vara hyfsat stabila, ofta på en tidsskala av decennier. Med det sagt, ju djupare man kommer i sina studier av ett ämne, desto viktigare blir de skillnader som kommer med nya regler och standarder. Enligt min mening led den första upplagan inte allt för mycket av att inte kunna citera ISA på svenska. För var år som gick blev den här avvikelsen dock allt mer iögonfallande. Det var dags för en uppdatering.

Det jag har gjort i andra upplagan av Revision är därför att uppdatera referenser och citat till regler och standarder. Citaten är nu äntligen direkt från ISA, på svenska. Jag har också gått igenom och uppdaterat de avsnitt som jag ansåg fungerade mindre bra. De förändringar jag gjort motiverat av detta är dock ganska få och inte speciellt omfattande. I huvudsak rör det sig om enskilda formuleringar här och där som var otydliga men det finns också några exempel där jag skrivit om ett eller flera stycken för att tydligare få fram det budskap jag önskar förmedla. Utöver dessa uppdateringar har jag skrivit till ett helt nytt kapitel. Kapitel 4 går nu under rubriken Internationell revisionsstandard.

Anledningen till att jag inte hade ett eget kapitel om revisionsstandard redan i första upplagan var dels att boken kan ses som en genomgång och kommentar till standarderna (hur kan man skriva en lärobok om revision som inte överensstämmer med aktuella standarder!) och dels att boken handlar om mer än bara revision så som det är föreskrivet i standarderna. Revision är ett brett begrepp och även om fokus i den här boken utan tvekan ligger på den finansiella revision av företag med spritt ägande vill jag inte att boken bara ska vara intressant för de som är intresserade av denna typ av revision. Det finns all möjlig sorts revision, en del som kallas revision men som i det mesta inte liknar finansiell revision, och annan granskning som är ganska lik den finansiella revisionen men som kallas för något annat. Att ytterligare lyfta fram och fokusera på IAASB:s standarder bedömde jag då som ett steg för långt i riktning mot en snäv definition av revision. Sedan första upplagan kom ut 2010 har jag tänkt om.

För de som är intresserade av den finansiella revisionen av (främst) privata vinstdrivande företag, vilket jag förmodar är majoriteten av bokens läsare, är ett kapitel som förklarar ISA:s struktur och på ett övergripande plan presenterar och, så att säga, ger en karta över regelverket ett viktigt tillskott till boken. Det är i alla fall min förhoppning. Men även för många av de läsare som inte är intresserade av, t ex, revision av aktiebolag tror jag att det nya kapitel 4 kan vara användbart. Ett viktigt skäl till detta är att även de internationella standarderna för offentlig revision (ISSAI) direkt bygger på ISA. Detta täcker in en stor del av den form av revision som den här boken behandlar. Övriga former av revision diskuteras (och det gjorde de redan i första upplagan) men behandlas inte närmare i boken. Effektivitetsrevision och de många varianter av tillsyn som, t ex, statliga myndigheter utför inom sina behörighetsområden, är således fenomen och aktiviteter som visserligen faller inom den typ av breda och inkluderande definition av revision som anammas i den här boken men som förmodligen kräver en egen bok för att göra dem rätta.

Likt den första upplagan kommer även den andra upplagan att ganska snart innehålla saker som är inaktuella, om den inte redan gör det. Som diskuterats ovan spelar det i de allra flesta fall mindre eller ingen roll för boken, givet dess syfte. Nyheter kan dock inte ignoreras och det är en av de viktigaste anledningarna till att webbplatsen www.revisionsboken.se finns. För här kan nyheter uppdateras i realtid. De, oftast veckovisa, nyhetsuppdateringarna kommer således att fortsätta. Det är även min avsikt att här, i större utsträckning än tidigare, försöka publicera lite längre uppdateringsartiklar om nyheter som skulle påverkat boken om den kunat uppdateras i realtid. Ett exempel på ett ämne som med stor sannolikhet blir föremål för en sådan artikel är den nya revisionsberättelsen som träder i kraft 2016.

Jag hoppas att du kommer att gilla den nya upplagan av Revision. Besök gärna www.revisionsboken.se regelbundet för det senaste om revision och – i förekommande fall – hur det påverkar boken.

[ Den här artikeln publicerades ursprungligen 2015-01-13 på boken Revisions webbplats. ]

Problemet med att revisorns möjlighet att finna alla fel minskar (genom att redovisningen blir komplexare) är enligt min mening istället att det påverkar förtroendet för revisorn. Förväntningarna på revisorn är, och kommer nog fortsätta att vara, att revisorn ska finna alla fel (trots att det torde vara en omöjlighet under de bästa av förutsättningar). Dock är det i precis i det här sammanhanget väsentlighetsbegreppet blir som mest relevant och intressant. Så länge revisorn finner alla väsentliga fel, dvs. fel vars kännedom skulle påverkat en investerares beslut, torde nämligen de flesta vara nöjda.

Vad kan då göras? Att ändra definitionen av väsentlighet2 skulle med ett Alexanderhugg lösa de motsättningar som redogörs för i artikeln mellan revisorers väsentlighetsnivåer och redovisningens osäkerhet. Det skulle dock inte lösa problemen med revisionens legitimitet. För det måste en (eller fler) av tre saker inträffa:

1. Revisorns rapportering måste nyanseras på så vis att den kan spegla osäkerheten i revisionen. Där revisionen inte kan uttala sig om med rimlig säkerhet om att revisionen funnit alla väsentliga fel, bör den heller inte göra det.
2. Redovisningsreglerna måste ändras så att osäkerheten i redovisningen kommer ner på nivåer som revisorn kan uttala sig om med rimlig säkerhet att alla väsentliga fel är funna.
3. Förväntningarna på revisionen måste förändras. Men efter +40 år3 med revisionens förväntningsgap ska vi kanske inte hoppas allt för mycket på den lösningen.

Avslutningsvis vill jag poängtera att min artikel i första hand är en kommentar på Christensen med kollegors artikel och i andra hand dess applicerbarhet på HQ-fallet. I vilken utsträckningen HQ, HQ:s revisorer, Finansinspektionen och Revisorsnämnden gjort rätt eller fel kan jag inte säga mycket om och försöker därför att inte uttrycka någon ståndpunkt om detta. Mitt resonemang bygger på att vi ponerar att, framför allt, Finansinspektionen och Revisorsnämnden båda har rätt–vilket i sig kanske kan tyckas vara ett kontroversiellt antagande. Givet detta antagande ställer jag mig sedan frågan hur vi kan förstå den uppkomna situationen och vad den förståelsen får för konsekvenser. Vad som är rätt, fel, verkligt och overkligt här i världen är inte trivialt att komma överens om. Det är bland annat därför vi har domstolar och organisationer som Finansinspektionen och Revisorsnämnden. Därför tycker jag inte att det är en alltför galen tanke att, åtminstone som en arbetshypotes, definitionsmässigt utgå från att både Finansinspektionen och Revisorsnämnden har rätt.

Uppsala universitet ligger i topp i samtliga tre rankingar. När det gäller ekonomrankingen är det som väntat så att de större och äldre universiteten liksom Handelshögskolan kommer högt, dock med intressanta uppstickare i form av Högskolan i Jönköping och Högskolan på Gotland (Uranks rankingresultatrapport 2011)

Urank har gjort en ranking av universitet, och enskilda utbildningar i Sverige. Glädjande – och lite överranskande måste jag medge – kommer de fram till att Ekonomprogrammet i Uppsala är Sveriges bästa ekonomutbildning. Trevligt. Men vad är Urank? Det slår mig att “oberoende”, vilket Urank beskriver sig som, är en värdefull etikett när varumärket redan är starkt, som t ex för de stora revisionsbyråer jag intresserar mig för i min forskning. När jag aldrig förut hört talas om det som är oberoende noterar jag dock att jag skulle ha föredragit någon annan förtroendeskapande etikett framför oberoendet. Kan denna känsla även ha bäring på min syn på revisionsbranschen?

Thomas Carrington, lektor i revision vid Uppsala universitet, menar att som regelsystemet och International Financial Reporting Standards (IFRS) ser ut i dag har vi inga garantier för att vi inte får ett nytt HQ. Det är förstås fullt möjligt att Revisorsnämnden har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om nämnden har rätt, och om Finansinspektionen har rätt i att tradingportföljen var kraftigt övervärderad, får vi helt enkelt finna oss i att den här typen av situationer kan komma att uppstå igen, säger han.

Fars generalsekreterare Dan Brännström delar Thomas Carringtons syn…

Några reflektioner:

1. Jag har verkligen inget emot att bli kallad lektor i revision. Min officiella titel är dock lektor i företagsekonomi. Universitetslektor om man ska vara petig.
2. Kul att Fars generalsekreterare delar min syn och inte tvärt om 1
3. Min text är bättre i deras version. Gillar hur de städat upp mitt språk. (Jämför med originaltexten nedan.)
4. Som så ofta i tryckt media saknas själva referensen/url-en. Men det är ok. Google lär ju peka den intresserade läsaren till originaltexten (eller hit!).

“Ett misslyckande för IFRS” publicerades ursprungligen på www.revisionsboken.se/2011/10/19/ett-misslyckande-for-ifrs/ den 19 oktober 2011. Texten återges nedan i sin helhet.

Ett misslyckande för IFRS?

Eller för Finansinspektionen? Eller för Revisorsnämnden? För de kan inte alla ha rätt. Eller kan de? Bakgrunden till de här frågorna är Revisorsnämndens (RN) meddelade tidigare idag (18 oktober 2011) att–med undantag för några mindre dokumentationsmissar–fria HQ:s revisor Johan Dyrefors från de misstankar Finansinspektionen (FI) riktat mot honom.

FI har anklagat Dyrefors för att inte ha fullgjort de skyldigheter som lagen kräver genom att inte reagera på att HQ Banks tradingportfölj var kraftigt övervärderad. RN menar emellertid att revisorn inte kan lastas för eventuella redovisningsfel eftersom han i allt väsentligt följt god revisionssed. Detta föranleder Dagens Industri (Di) att fråga Peter Strömberg, chef för RN:

Hur kan så stora tradingförluster vara osynliga i årsredovisningen utan att revisorn har gjort något fel?

Det han säger är att vid revisionen så fanns det inte så stora tradingförluster. De går ju både upp och ner. Vad vi ska göra som revisorsnämnd är att vi ska pröva revisionsinsatsen och vi kan inte kritisera en revisor om det inte är otvetydig fastslaget att han har gjort fel. Det är vi som har bevisbördan för det.2

Det är möjligt att det är ett avsteg från best practice, men det är inte det vi ska titta på utan vi ska se på huruvida det finns väsentliga fel i hur han har uppfattat redovisningsfrågorna och det har vi inte kunnat se att han har gjort.

Här finns det anledning att stanna upp och begrunda väsentlighetsbegreppet lite närmare. Enligt revisionsstandard är [i]nformation […] väsentlig om ett utlämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. Graden av väsentlighet beror på postens eller felets storlek och på omständigheterna kring utelämnandet eller felet. Väsentlighet är därför mer en fråga om en tröskelnivå än en grundläggande kvalitativ egenskap som informationen måste ha för att vara av värde. Väsentlighetsbelopp är således inte något som en revisor bestämmer utan något som revisorn försöker göra sig en uppskattning av. Hur en investerare skulle agera om hon eller han kände till ett tänkt fel på X kronor är ett exempel på den typ av frågor en revisor bör ställa sig när hon eller han sätter de väsentlighetsnivåer som ska vägleda designen av–graden av precision på–revisionen. I praktiken använder sig revisorn ofta av olika former av nyckeltal för att sätta väsentlighetsnivåer eftersom “hur skulle en investerare agera?” i olika situationer är en fråga som är omöjlig att svara på innan de olika situationerna har uppstått. Konstateras kan hur som helst att RN inte finner anledning att ifrågasätta revisorns bedömning av vad som är väsentligt i detta fall.

Men, för att parafrasera Di, “hur kan så stora tradingförluster” inte vara väsentliga? Svaret är förmodligen så enkelt att de faktiskt är väsentliga. Men, som RN argumenterar, så var förlusterna inte så stora när revisorn gjorde sin granskning. En annan komplicerande faktor är att även om väsentlighet bör definieras utifrån användarperspektivet så kan revisorn knappast tvingas arbeta med väsentlighetsnivåer som är lägre än den inneboende volatilitet som finns i redovisningen. Det vill säga, hur ska revisorn med någon som helst säkerhet kunna uttala sig om en tillgångs värde inom ett spann på säg +/- 5 procent om den inneboende osäkerheten i värderingen är högre än så. Denna problematik gäller i varierande omfattning för i princip alla tillgångar där det saknas en likvid marknad. Med andra ord, vi kan inte klandra revisorn för att IFRS leder till stora svängningar i värdet på en tradingportfölj. Ur det perspektivet skulle man kunna hävda att det inträffade inte är ett revisions- eller kanske ens ett redovisningsmisslyckande, utan ett misslyckande för IFRS.

Det är förstås fullt möjligt att RN har fel i sin bedömning av Dyrefors revisionsinsats. Men om de har rätt, och FI har rätt i att tradingportföljen var kraftigt övervärderad, då får vi helt enkelt finna oss i att den här typen av situationer kan komma att uppstå igen. Och det kanske också är meningen. I samband med FASB och IASB:s utveckling av ett nytt, gemensamt konceptuellt ramverk noterar de nämligen att:

In considering the issues related to … reliability, as well as standard-setters’ experience with assessing reliability, the boards observed the existence of a variety of notions of what the concept means. For example, some constituents focus on verifiability to the virtual exclusion of the faithful representation aspect of reliability (FASB, 2006, Par. BC2.26).

Istället för att försöka få redovisningens intressenter att förstå hur FASB och IASB menar att innebörden i begreppet reliability ska förstås valde de båda standardsättarna att helt enkelt byta ut begreppet mot faithful representation eftersom further efforts to explain what reliability means did not seem likely to be productive (FASB, 2006, Par. BC2.27).

Mot en sådan bakgrund kanske det inte är så konstigt om revisorns jobb har blivit svårare på senare tid.

Min viktigaste ståndpunkt är att jag anser att vi bör nyansera ansvarsdebatten. Självklart skall revisorer (och alla andra för den delen) hållas ansvariga om de bryter mot en regel som leder till att någon annan lider skada. Min ståndpunkt är dock att det inte bara bör vara en fråga om att hålla revisorer (och andra) ansvariga utan att det är lika viktigt – eller till och med viktigare om jag tvingas välja – att stimulera tagande av ansvar. Jag är rädd att för mycket utkrävande av ansvar leder till att för mycket fokus flyttas mot att följa (eller tänja på) regler och att ansvarsfullhet, dvs. ett aktivt ansvarstagande, blir lidande. Det här är inga originella idéer. Men det gör dem inte mindre viktiga.

För det andra ger jag en känga till de tidningsartiklar under hösten som granskat landets revisorer. Det är inte det att jag inte anser att branschen bör granskas. Tvärt om. Ur det perspektivet välkomnar jag de artiklar som skrivits. Mitt problem med artiklarna handlar snarare om att de är skrivna utifrån en journalistisk logik som syftar till att skapa känslor och en vilja att läsa mer snarare än att vrida och vända på dessa mångfacetterade frågor. Jag har svårt att se enkla och självklara lösningar på de frågor som tas upp. Tidningsartikelförfattarna väljer dock att lyfta fram och vinkla fakta på ett vis som får dem att framstå som just detta, enkla och självklara.

Avslutningsvis slår jag ett slag för att vi behöver mer forskning om revision, revisionskvalitet och revisionens effekter. Vi vet så lite bland annat om hur olika former av tillsyn påverkar branschen, vilken nettoeffekten av ett totalförbud för konsulttjänster skulle bli och vad vi bör innefatta i ett revisionsmisslyckande att det för en meningsfull debatt kring detta krävs mer forskning. Här talar jag förstås i egen sak. Men varför inte när föremålet för den debatt som förts i tidningarna (om man nu kan kalla det för en debatt) sammanfaller med det jag och några av mina kollegor ägnar vår tid åt att försöka förstå bättre.

Artikeln finns tillgänglig att läsa via Fars hemsida.

“Skrivprocessen behöver (numer) inte sluta bara för att boken är tryckt. Denna webbplats ger mig möjlighet att informera om nyheter på revisionsområdet och om hur dessa påverkar det som står i boken. Webbplatsen ger mig även möjlighet att förtydliga områden som kanske inte blev precis så som jag tänkt mig och att rätta eventuella fel som smugit sig in i boken. Dessutom är jag inte längre ensam med boken. Du som läsare kan hjälpa till att göra boken bättre. Finner du något som kan förbättras, förtydligas eller som helt enkelt är fel uppmuntrar jag dig att skicka mig ett email eller skriva en kommentar här på webbplatsen! Men sök gärna bland tidigare inlägg på webbplatsen först. Chansen finns att jag eller någon annan redan hunnit göra samma upptäckt.”

Som alltid när man lämnar en text ifrån sig är det förstås lite pirrigt. Vad har jag missat? Har jag fått något om bakfoten? Jag har egentligen inget skäl att oroa mig för svaren på någon av de här frågorna. Men man vet ju aldrig. Från att ha varit mer eller mindre ensam med min text är det nu potentiellt (förhoppningsvis!) hundratals par ögon som kommer nagelfara det jag skrivit. Revisionsboken.se ger således – förutom ett mervärde för bokläsaren – mig ett sätt att hantera nervositeten som alltid följer då jag förvandlas från författare till läsare. Jag kan visserligen inte ändra det som står i boken men på revisionsboken.se jag kan göra tillägg och kommentera den.

Efter att ha byggt webbplatsen och bett omkring 10 personer att testa den blev det dock tydligt att intresset för en sådan här webbplats var svalt. Ingen av de jag bett testa webbplatsen tog sig nämligen tid till att verkligen göra det! Vad göra? Ett enkelt alternativ hade varit att lägga ner (…innan vi egentligen startat!). Det var också min spontana tanke. Varför underhålla en webbplats som ingen besöker? Sedan tänkte jag lite mer. Det slog mig då att redovisningsforskning.se skulle kunna bli något mer än bara en plats där forskare anslår sina working papers. Kanske leder ett utökat utbud av information på webbplatsen till ett större intresse för sidan. Det var dock inte det som fick mig att slå ifrån mig tanken på att lägga ner projektet. Det som fick mig att göra det var istället insikten att jag redan idag gör ett antal saker som jag lika gärna skulle kunna aggregera på en webbplats som redovisningsforskning.se.

För det första går jag löpande igenom ett stort antal redovisningsforskningstidskrifter i jakt på intressanta artiklar. Att komplettera den lista med rss-feeds som jag redan nu skannar i Google Reader kommer knappast ta mycket mer än någon minuts ytterligare tid i anspråk. Att sedan på redovisningsforskning.se anslå de artiklar som skrivits av svenska forskare är inte heller det ett betungande arbete. Med bookmarklets i webbläsaren som Press This är steget från Google Reader till redovisningsforskning.se inte längre än ett par knappklick.

En annan sak jag gör löpande är att jag skummar alla de inbjudningar till konferenser som i tid och otid landar i min epostinkorg. Att lägga in informationen om dessa konferenser i Google Calendar är inte heller det något som tar speciellt lång tid. Med hjälp av ett annat wordpress plugin, wpng-calendar, uppdaterar Google Calendar sedan redovisningsforskning.se autmatiskt. Piece of cake.

Slutligen ansvarar jag för att annonsera nyheter (vissa bör tilläggas) som berör svenska redovisningsforskare på Revisionsakademins webbplats. Att sprida information om det som händer i redovisningsforskningssverige via redovisningsforskning.se ser jag som ett sätt för mig att hålla mig uppdaterad på vad som pågår.

Sammantaget gav detta mig insikten att redovisningsforskning.se med minimal arbetsinsats skulle kunna bli en webbplats som täcker avsevärt mer än bara pågående forskning i form av working papers. Dessutom skulle den kunna bli relevant även om ingen forskare (mer än jag) väljer att publicera sig här. Och bäst av allt; om så sidan inte läses av någon annan än jag själv så är den fortfarande relevant – för mig!

Skönt! Då kan jag hantera den frågan i min kommande lärobok om revision. Lite nervöst är det dock eftersom riksdagsbeslutet inte kommer att vara fattat när boken går till tryck. För man vet ju aldrig…

Länk till regeringens pressmeddelande: http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142681

Bilden av det Goda Företaget – Text och siffror i VD-brev
Författare: Kristina Jonäll
Organisation: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Disputationsdatum: 25 september 2009

Companies’ annual reports traditionally include a Letter to Shareholders, signed by the company CEO. Well-positioned near the front of the annual report, such letters are an important element of a company’s communication to its readers. Too often, however, readers pay only cursory attention to the Letter to Shareholder, or even ignore it. Yet the Letter plays an important role in presenting the company’s version of corporate reality for it give us a better understanding of how a company perceives itself and wishes to be perceived by others.
The study examines the Letter to Shareholders for three multi-national Swedish companies, SCA, SKF and Ericsson over a three-year period. The Letters are studied closely, in connection with an analysis of the companies’ reported numbers (e.g., financial statements) using a social constructionist approach and taking a discursive perspective. A social constructionist approach means that when people speak and write, they produce and organize our reality. A discursive perspective, following discourse psychological theory, maintains that language is used in different ways, depending on the goals of the speaker or writer. In addition, the study views accounting as an institution, consisting of principles, rules and models that evolve over time.
By tracing similarities and differences in purpose, content and style, the study reveals how companies create and/or reinforce a company ¡mage in their Letter to Shareholders. The study highlights how the Letter to Shareholders is framed, using both text and numbers, in
particular the extent to which text and numbers agree or disagree. In focus are the companies’ commentaries about choices among accounting principles and rules, as well as statements regarding their internal decisions and reactions to external events. The ways in which companies use the Letter to Shareholders to make themselves accountable and trustworthy to stakeholders is also of interest in this research.
The study reveals that the Letter to Shareholder, from company to company, has certain features in common but also distinct differences. One important commonality is that all the companies strive to present themselves as trustworthy and legitimate, with unique resources that can satisfy human needs and wants. Another commonality is the use of similar linguistic tools to convince the reader of certain perceptions. The main difference relates to the content of the Letters. One company In the study provides regular feedback between expectations and outcomes, another focuses on products, and a third concentrates on concerns of stakeholder groups.
The study provides an insight into how a company, through its CEO, presents its company image and uses text to convey trustworthy information.

Börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp : en studie om hur, och varför, bolag noterade på Stockholmsbörsen redovisar Non-GAAP Measures
Författare: Mikael Scheja
Organisation: Linköpings universitet
Disputationsdatum: 12 juni 2009

Det har det blivit vanligt att alternativa resultatbegrepp, resultatmått som inte är definierade enligt GAAP, förekommer i börsnoterade företags finansiella rapportering. Sådana alternativa resultatbegrepp uttrycks ofta som Non-GAAP Measures, förkortat NGM. Tidigare forskning om NGM har i stor utsträckning bedrivits med kvantitativa metoder och undersökt hur väl redovisningen av NGM förklarar ett värde på företags aktier i jämförelse med GAAP men inte inriktats på vad upprättarnas motiv är för redovisningen. Forskning om bolagens utformning av NGM och i vilken utsträckning måtten förekommer har dessutom haft en begränsad omfattning. Syftet med avhandlingen är därför att öka kunskapen om och förståelsen av börsbolags redovisning av alternativa resultatbegrepp. Som titeln anger behandlas två forskningsfrågor: ”hur redovisar bolag på Stockholmsbörsen andra resultatbegrepp än de som definieras av GAAP (Non-GAAP Measures)?” och ”varför redovisar bolagen på Stockholmsbörsen NGM?”.
Redovisningsnormering utgår från att redovisningen ska upprättas för att ge användbarhet till användaren. Redovisningsteorier ger dock uttryck för att upprättare kan ha andra motiv. Inom Positiv redovisningsteori framförs att upprättare kan ha incitament att redovisa NGM p.g.a. kontrakt vars utfall beror av redovisningsmått. Teori om resultatutjämning anger att upprättare är opportunistiska nyttomaximerare som tror att de kan påverka användare genom redovisningens utformning. Olika förklaringar finns därför till varför upprättare kan komma att tillämpa s.k. ”earnings management”. I redovisningslitteratur avser begreppet earnings management företagsledningars avsiktliga val av redovisningsprinciper för att uppnå ett visst redovisningsresultat. Principvalen berör en post eller transaktions värdering och när, eller om, transaktionen ska redovisas. I avhandlingen förklaras att earnings management även kan tillämpas av upprättare genom att principer väljs för utformningen av redovisade resultatbegrepp.
Avhandlingen visar bl.a. att NGM förekommer i stort antal, används av de flesta upprättare och i stor utsträckning är unika för varje företag. Bolag redovisar oftast NGM för att justera ett resultat för jämförelsestörande poster och för att möjliggöra jämförelser av en enhet över tiden. Det är vanligt att bolagen i sina delårsrapporter redovisar NGM på ett mer framträdande sätt relativt GAAPmåtten. Användare behöver vara medvetna om att NGM i de flesta fall är unika för olika bolag och innehåller summeringar av olika intäkts- och kostnadsposter. Många NGM redovisas utan att det upprättande bolaget definierar resultatbegreppets innehåll och det är vanligt att en läsare av en rapport inte kan se hur ett NGM beräknats. Ett bolags redovisning av NGM förändras även över året i stor utsträckning. En svår aspekt är kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett NGM. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad NGM innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade NGM är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade NGM för användare.
Tidigare litteratur har fört fram två huvudsakliga motiv och förklaringar till upprättarnas redovisning av NGM: förbättrad information till användaren och earnings management p.g.a. opportunism eller kontrakt. Genom avhandlingens metod, en kombination av en genomgång av finansiella rapporter tillsammans med intervjuer med upprättare, framkommer dock slutsatsen att det också finns upprättare vilka saknar ett övergripande motiv för redovisning av NGM. De kan från tid till annan styras av olika faktorer utan något mönster av samvariation mellan faktorerna eller upprättarna. Dessutom visar det sig att en del upprättare med förbättrad information som motiv inte fullt ut klarar att redovisa NGM som tillfredställer de underliggande normativa kvalitativa egenskaperna jämförbarhet, tillförlitlighet och relevans.

Att spränga normer: om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering
Författare: Eva Wittbom
Organisation: Stockholms universitet
Disputationsdatum: 29 maj 2009

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation.
The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Financial accounting quality in a European transition economy : the case of the Czech Republic
Författare: Katerina Hellström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
Disputationsdatum: 8 maj 2009

This dissertation documents the quality of financial accounting information in a transition economy, the Czech Republic. High quality accounting information decreases the risks for investors, promotes investment activities and increases the ability of companies to raise funds at a reasonable cost of capital. Countries with high quality accounting information have a comparative advantage in attracting financial capital. Transition economies – i.e. countries switching from centrally planned to market economies – are typically in need of capital. Therefore a new accounting regulation had to be developed that would satisfy the needs of new private investors.
The quality of financial accounting information depends on accounting quality (an outcome of applied accounting principles) and disclosure quality (an outcome of the amount and characteristics of information provided in the financial statements). Accounting quality is measured as the value relevance of accounting numbers and certain attributes of earnings which promote the value relevance. Disclosure quality is measured in terms of mandatory disclosure requirements, actual disclosures of companies (i.e. the level of compliance with legislation) and additional information provided voluntarily by the companies. Sweden is used as a benchmark for well-developed market economy and the quality of financial accounting information in the Czech Republic is systematically compared to the quality of Swedish financial accounting information throughout the dissertation.
The results show that both accounting and disclosure quality in the Czech Republic were inferior in the beginning of the transition period. Over time, the value relevance of accounting numbers has however improved. The change in the value relevance may be attributed in particular to improvements in disclosure quality. The key factors behind the development were improved accounting legislation and control mechanisms, accompanied by changes in the business climate including higher sophistication of both the producers and users of the financial information.

Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor
Författare: Fredrika Wiesel
Organisation: Stockholms universitet
Disputationsdatum: 14 januari 2009

It is a trend in the public sector to re-cast citizens and beneficiaries as customers or consumers of public services. While earlier research has addressed different aspects of how the implementation of customer orientation affects public sector organisations’ management control systems, this research has tended to have an overly narrow focus on performance measurement. There is also a paucity of empirically based studies in this area.
This thesis addresses how the implementation of customer orientation affects public sector organizations’ management control systems from a broader perspective. It also focuses on the leverage of economic, institutional and technical factors and the interplay between these factors for the development of lateral control in public sector organisations.
While the implementation of customer orientation in the public sector brings about demands for increased attention to lateral control aspects, management control in the public sector has traditionally been based on a vertical control model. In addition, lateral and vertical control is founded in different and conflicting institutional logics. This thesis illustrates under what circumstances the parallel presence of the two institutionally conflicting control models can cause tensions in an organisation, or lead to embeddedness of lateral control aspects in a public sector organisation’s dominant vertical management control system. It also addresses the impact of such embeddedness for the ability of public sector organisations to prioritize between different customers and customer needs.
The thesis is based on a longitudinal research project in two Swedish state agencies and consists of four embedded cases. The cases include operations covered by state grants as well as operations that generate their revenues from fee-paying customers and competitive contracting. The case study data have been collected through semi-structured interviews, observations and document studies.

Entreprenörer som redovisare – bokslutsprocessen i gasellföretag
Författare: Marita Blomkvist
Organisation: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Disputationsdatum: 5 december 2008

Entrepreneurs seem to be highly valuable for the firms in which they are involved. However, the knowledge of the role of accounting in a context of entrepreneurship is limited. In fact, some literature on entrepreneurship indicates that the role of accounting is only about the past and therefore not of interest for entrepreneurs in the entrepreneurial process.
This dissertation reports the results of two empirical studies. The first study is a qualitative pilot study of five entrepreneurs in fast growing firms and their participation in the year-end procedure. The respondents were presented the adjustments in the final step of the recording process and the annual report in order to assess their participation and to focus on how the entrepreneurs as producers of accounting reflect and act in relation to other actors and to the process of reporting. The pilot study found that the entrepreneurs were certainly involved in use and produce of certain accounting in the year-end procedures. The second study is based on the result from the pilot study and on agency theory the study aimed to describe and explain how and why entrepreneurs in successful fast growing firms, i.e. Gazelle firms, compared with a control group of managers in not growing firms, are participating in the year-end procedures. Also, the study aimed to analyse differences between entrepreneurs ́ participation and other managers ́ participation in this process. The study focused on the activities in the year-end procedures concerned with the values of R&D, stock and work-in-progress and accounts receivables. In order to find entrepreneurs the survey was sent to a sample of 257 managers of Gazelle firms and to a sample of 227 managers in not growing firms. Also, the annual report from the firms where the respondents where involved were collected. This data was also included in the study. The responding rate was 50% from both groups. The most notable finding is, in contradiction to literature on entrepreneurship, that entrepreneurs in Gazelle firms use and produce formal financial accounting information. Entrepreneurs in Gazelle firms spend more time and they are also involved in discussions with more actors compared with managers in not growing firms. Further, the results indicate that entrepreneurs in Gazelle firms will participate to a larger extent when the profitability in the firm decreases compared to managers in not growing firms. Finally, the dissertation gives insight in the role of formal financial accounting in the context of entrepreneurship, a research area we know little about.

Two studies on management accounting systems and performance in Swedish firms
Författare: Mats Karén Sten Ljunggren
Organisation: Uppsala universitet
Disputationsdatum: 11 november 2008

The two studies reported in this thesis deals with two related management accounting problems with an empirical basis in Swedish firms.
In the first study we analyse the existence of measures and methods within management accounting practice in Swedish firms. We aim at a systematic description of practice. We conduct a field study with broad data collection. We search for differences in firms and their contingencies. The results of the study showed some distinctive patterns. The existence of measures and methods is widespread and at the same time limited in the single firm. Simple measures and methods are more frequent than more complicated ones. There are some connections to chosen contingency variables, but with only 15 firms. Some firms do not seem to fit into one of the patterns identified.
In the second study we analyse performance in Swedish firms. How can performance best be explained? To do this we start using two competing models, one model inspired from traditional contingency theory and one where a relation-based theory view is incorporated into a traditional contingency theory model. The two models differ in their view of variable causality: single directed in traditional contingency theory and reciprocal non recursive in the relation-based model. We analyse the explanatory power of the relation-based model in two steps, is there a reciprocal adjustment between the chosen variables and is there a positive interaction affect on performance? Then we compare the two models explanatory power of performance. From this point of departure we develop the traditional contingency theory model to a congruence fit-model and then compare this model with the relation-based model. In a concluding discussion we use a neo-contingency theory view model inspired by concepts such as quasi-fit and hetero-performance and compare to the relation-based model. An electronic survey was used in the data collection. The results showed that the relation-based-model has a greater explanatory power then models inspired by traditional contingency theory.

Revision och rådgivning : efterfrågan, kvalitet och oberoende
Författare: Tobias Svanström
Organisation: Handelshögskolan vid Umeå universitet
Disputationsdatum: 13 juni 2008

Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.
The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.
Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.

Management control systems in entrepreneurial organisations : a balancing challenge
Författare: Eva Lövstål
Organisation: Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Disputationsdatum: 7 mars 2008

This thesis deals with management control systems in entrepreneurial organisations. It particularly pays attention to medium-sized growing companies, since they are argued to be in an interesting situation of overall tensional requirements. At the same time as there is a need for continued entrepreneurship, a more formalised and impersonal management is asked for. It is further suggested that the use of formal management control systems – such as budgeting and reporting systems, performance measurement systems, and project costing systems – involves an exceptional delicate issue for this group of companies and their managers.
The empirical study is based on two ‘good examples’, Soft Tel and Family Tech. Both these companies are described as medium-sized and growing. They are further defined as entrepreneurial, in the sense of being able and willing to pursue opportunities and to introduce them on the market. Several interviews were made with managers in these two companies, asking for their use of management control systems and motives for using – and not using – them. The empirical material is analysed and interpreted in accordance with a balancing framework, developed in the reference chapter. This framework is based on management conceptions found in corporate entrepreneurship literature, and consists of a number of management control tensions.
An overall conclusion from the study is that it is possible and fruitful to approach the use of management control systems as a balancing between opposing elements, e.g. between formality and informality. It helps us understand how and why management control systems are used. Regarding the companies in question, the study shows that they differ in their managers’ way of using and reasoning about management control systems in relation to planning, decision-making and organisational control. The managers also balance between somewhat different opposing elements. It is suggested that these observations can be understood if considering that the companies are different in respect of (a) their growth situation and (b) how entrepreneurship is approached and organised. The study further shows that tensions are dealt with in various ways; a variety which is reflected in the notions of a dilemma, tradeoff, duality, and a paradox. Lastly, it is suggested that there is little evidence of a special ‘entrepreneurial’ use of management control systems in the two companies.

On the Importance of Accounting Information for Stock Market Efficiency
Författare: Jiri Novak
Organisation: Uppsala universitet
Disputationsdatum: 8 februari 2008

This thesis contributes to the discussion on the importance of accounting information for stock market efficiency. As any analysis of market efficiency depends on the use of adequate risk proxies, the thesis first investigates the ability of commonly used risk factors to explain the cross-sectional variation of Swedish stock returns. The findings suggest that capturing risk is indeed very complicated, as neither CAPM beta nor size and book-to-market equity ratio are significantly associated with realized monthly returns. The relative bid-ask spread is found to be the strongest of all the analyzed factors; nevertheless it does not seem to be related to momentum in the manner predicted in the conceptual argument presented earlier in the paper.
Second, the thesis documents that simple accounting summary measures, such as earnings and book value of equity, can be used as benchmarks for the identification of mispriced stocks. Contrarian investment strategies (CISs) based on these simple measures earn a substantial value premium of 11-14%. In addition, we find that their effectiveness is compromised by noise that is caused by transitory earnings and accounting conservatism. Controlling for these factors increases the magnitude of the value premium and improves the consistency of the CIS. This suggests that the information reflected in key accounting measures is not fully reflected in stock prices.
Finally, this thesis shows that the structure of accounting information matters too. It documents that the transition from the Swedish GAAP to IFRS in 2005 not only changed the average goodwill charges reported by companies, but also affected valuation of goodwill-intensive companies. This suggests that investors were not able to see through the conservative treatment of goodwill prior to the adoption of IFRS and that they recognized its higher persistence only after being provided with accounting information directly highlighting it.
It is sometimes suggested that the structure of financial reporting “per se” should not be relevant to the valuation of companies, because the presentation itself does not the affect expected operating performance and because investors and analysts can “see through” and properly discount for various reporting formats. This thesis concludes that, contrary to this proposition, the structure of accounting does matter for equity valuation and that changes in representation do impact on stock prices.

Licentiatavhandlingar

Characteristics of internal control amelioration
Författare: Peter Franck
Organisation: Handelshögskolan vid Umeå universitet
Datum: 2009

Revision ur ett revisorsperspektiv: en metodstudie
Författare: Anna-Maria Jansson
Organisation: Mittuniversitetet
Datum: 16 maj 2008

Occupational fraud : auditors’ perceptions of red flags and internal control
Författare: Jesper Fagerberg
Organisation: Linköpings universitet
Datum: 2008

Sammanställningen har gjorts utifrån tillgänglig information i DiVA (det bibliotekssystem som används av de flesta universitet och högskolor i Sverige) och Libris (Kungliga bibliotekets databas).

Det här är något jag verkligen ser fram emot då (svensk) revisionsforskning och -utbildning är något som ligger mig varmt om hjärtat. Härnäst på programmet står den tredje nationella redovisningkonferensen i Örebro. Konferensen, som tidigare hållits i Uppsala (2004) och Linköping (2006) är initierad av Svenska Revisionsakademin. Flera av akademins ledamöter är också engagerade som talare. Fler spännande saker väntar, bl a ett uppsatsstipendium vilket jag hoppas få anledning att återkomma till längre fram.

Svenska revisionsakademin (SRA) har till uppgift att verka för kunskapsförsörjning och kunskapsutveckling inom redovisning och revision och sammanhörande områden. Det innebär att akademin skall initiera, stimulera och stödja olika aktiviteter inom redovisning och revision.

SRA skall inte annat än i undantag bedriva egen verksamhet utan verkar genom högskolor, universitet och genom olika revisionsorganisationer.

SRA består av 18 ledamöter; från privat och offentlig revisionsverksamhet (8 ledamöter), från kapitalmarknaden (3 ledamöter) samt från högskolor och universitet (7 ledamöter).