Det var hur som helst hög tid för en uppdatering av Revision. Första upplagan kom ut redan 2010 och mycket har hänt på revisionsområdet sedan dess. Faktum är att boken var inaktuell redan när den kom ut. Förvisso är det här något som alla läroböcker, som behandlar områden där lagar, regler och praxis utvecklas löpande brottas med men i den här bokens fall var detta speciellt iögonfallande eftersom boken skrevs efter beslutet att göra ISA till god revisionssed men innan ISA hade översatts till svenska. Det här betydde att alla referenser till gällande standard var tvungna att göras till ISA, för det var den standarden som skulle gälla när boken kom ut, men alla citat behövde antingen översättas från den engelska ISA eller hämtas från RS, revisionsstandard i Sverige.

Den här sortens brist på aktualitet är dock, enligt min mening, inte speciellt problematisk för en grundläggande lärobok. Vad revision “är” och hur det praktiseras påverkas förstås av lagar och standarder men förändringar kommer vanligen gradvis och såväl vår förståelse av begrepp (som revision) samt dess tillämpning tenderar att vara hyfsat stabila, ofta på en tidsskala av decennier. Med det sagt, ju djupare man kommer i sina studier av ett ämne, desto viktigare blir de skillnader som kommer med nya regler och standarder. Enligt min mening led den första upplagan inte allt för mycket av att inte kunna citera ISA på svenska. För var år som gick blev den här avvikelsen dock allt mer iögonfallande. Det var dags för en uppdatering.

Det jag har gjort i andra upplagan av Revision är därför att uppdatera referenser och citat till regler och standarder. Citaten är nu äntligen direkt från ISA, på svenska. Jag har också gått igenom och uppdaterat de avsnitt som jag ansåg fungerade mindre bra. De förändringar jag gjort motiverat av detta är dock ganska få och inte speciellt omfattande. I huvudsak rör det sig om enskilda formuleringar här och där som var otydliga men det finns också några exempel där jag skrivit om ett eller flera stycken för att tydligare få fram det budskap jag önskar förmedla. Utöver dessa uppdateringar har jag skrivit till ett helt nytt kapitel. Kapitel 4 går nu under rubriken Internationell revisionsstandard.

Anledningen till att jag inte hade ett eget kapitel om revisionsstandard redan i första upplagan var dels att boken kan ses som en genomgång och kommentar till standarderna (hur kan man skriva en lärobok om revision som inte överensstämmer med aktuella standarder!) och dels att boken handlar om mer än bara revision så som det är föreskrivet i standarderna. Revision är ett brett begrepp och även om fokus i den här boken utan tvekan ligger på den finansiella revision av företag med spritt ägande vill jag inte att boken bara ska vara intressant för de som är intresserade av denna typ av revision. Det finns all möjlig sorts revision, en del som kallas revision men som i det mesta inte liknar finansiell revision, och annan granskning som är ganska lik den finansiella revisionen men som kallas för något annat. Att ytterligare lyfta fram och fokusera på IAASB:s standarder bedömde jag då som ett steg för långt i riktning mot en snäv definition av revision. Sedan första upplagan kom ut 2010 har jag tänkt om.

För de som är intresserade av den finansiella revisionen av (främst) privata vinstdrivande företag, vilket jag förmodar är majoriteten av bokens läsare, är ett kapitel som förklarar ISA:s struktur och på ett övergripande plan presenterar och, så att säga, ger en karta över regelverket ett viktigt tillskott till boken. Det är i alla fall min förhoppning. Men även för många av de läsare som inte är intresserade av, t ex, revision av aktiebolag tror jag att det nya kapitel 4 kan vara användbart. Ett viktigt skäl till detta är att även de internationella standarderna för offentlig revision (ISSAI) direkt bygger på ISA. Detta täcker in en stor del av den form av revision som den här boken behandlar. Övriga former av revision diskuteras (och det gjorde de redan i första upplagan) men behandlas inte närmare i boken. Effektivitetsrevision och de många varianter av tillsyn som, t ex, statliga myndigheter utför inom sina behörighetsområden, är således fenomen och aktiviteter som visserligen faller inom den typ av breda och inkluderande definition av revision som anammas i den här boken men som förmodligen kräver en egen bok för att göra dem rätta.

Likt den första upplagan kommer även den andra upplagan att ganska snart innehålla saker som är inaktuella, om den inte redan gör det. Som diskuterats ovan spelar det i de allra flesta fall mindre eller ingen roll för boken, givet dess syfte. Nyheter kan dock inte ignoreras och det är en av de viktigaste anledningarna till att webbplatsen www.revisionsboken.se finns. För här kan nyheter uppdateras i realtid. De, oftast veckovisa, nyhetsuppdateringarna kommer således att fortsätta. Det är även min avsikt att här, i större utsträckning än tidigare, försöka publicera lite längre uppdateringsartiklar om nyheter som skulle påverkat boken om den kunat uppdateras i realtid. Ett exempel på ett ämne som med stor sannolikhet blir föremål för en sådan artikel är den nya revisionsberättelsen som träder i kraft 2016.

Jag hoppas att du kommer att gilla den nya upplagan av Revision. Besök gärna www.revisionsboken.se regelbundet för det senaste om revision och – i förekommande fall – hur det påverkar boken.

[ Den här artikeln publicerades ursprungligen 2015-01-13 på boken Revisions webbplats. ]

“Skrivprocessen behöver (numer) inte sluta bara för att boken är tryckt. Denna webbplats ger mig möjlighet att informera om nyheter på revisionsområdet och om hur dessa påverkar det som står i boken. Webbplatsen ger mig även möjlighet att förtydliga områden som kanske inte blev precis så som jag tänkt mig och att rätta eventuella fel som smugit sig in i boken. Dessutom är jag inte längre ensam med boken. Du som läsare kan hjälpa till att göra boken bättre. Finner du något som kan förbättras, förtydligas eller som helt enkelt är fel uppmuntrar jag dig att skicka mig ett email eller skriva en kommentar här på webbplatsen! Men sök gärna bland tidigare inlägg på webbplatsen först. Chansen finns att jag eller någon annan redan hunnit göra samma upptäckt.”

Som alltid när man lämnar en text ifrån sig är det förstås lite pirrigt. Vad har jag missat? Har jag fått något om bakfoten? Jag har egentligen inget skäl att oroa mig för svaren på någon av de här frågorna. Men man vet ju aldrig. Från att ha varit mer eller mindre ensam med min text är det nu potentiellt (förhoppningsvis!) hundratals par ögon som kommer nagelfara det jag skrivit. Revisionsboken.se ger således – förutom ett mervärde för bokläsaren – mig ett sätt att hantera nervositeten som alltid följer då jag förvandlas från författare till läsare. Jag kan visserligen inte ändra det som står i boken men på revisionsboken.se jag kan göra tillägg och kommentera den.